Imorgon åker vi till Paris!!!
Eller egentligen vet jag inte om att vi åker till Paris, bara att jag inte kommer att vara hemma i helgen. Men det gravida tillståndet ger många förmåner (som kompensation för tjockiskommentarer??) och eftersom en hormonstinn moder behöver vara mentalt förberedd på att en flygresa kommer skilja mig från mitt barn (ja det redan födda barnet menar jag då...) samt för att kolla upp att det är ok att flyga i vecka 23 så var maken tillmötesgående!!
Det är dags för årets upplaga av D:s gäng att bjuda fruar/sambos på weekend! Förra året minns den enträgne bloggläsaren att resan bar till Göteborg. Kanhända det finns skilda åsikter, men att möta våren i Paris kändes nästan som snäppet lyxigare. Förutom då.... ångest över Isaks väl och ve. Just för tillfället är jag ganska säker på att han kommer trivas ypperligt hos mormor, morfar, farmor o farfar, men vem vet??? Och tänk om planet störtar och han blir föräldralös? D bara suckar och undrar varför jag ska hålla på att tänka det värsta. Men jag tror det är en smarthetsgen som gör mödrar oroliga. På detta sätt blir vi helt otroligt tacksamma när allting går bra, som det för det mesta gör. Skulle en smärre olycka inträffa så är det ändå inte så illa som det värsta scenariot vi har tänkt oss.
Men även D har lite hönsmammatendenser och vi har lovat varandra att inte hoppa på såna här "vansinnesutflykter" nästa år.
Har nån sett barnmorskorna på teve? Såg en kvart igår. D var orolig över att jag får ångest eller nåt och vill slå om hela tiden (alternativt kolla textteve för att se den oroande ställningen mellan HV och Linköping). Tillslut sitter vi båda tårögda när en liten bebis ligger på magen! (Tror absolut inte att tårögdheten har någon koppling till hockey om någon dragit någon parallell...)
Och jag måste packa!!! och stryka!!!! och duscha!!! Allt helst under isaks eftermiddagssömn.
tjing tjong eller kanske au revoir?
3 kommentarer:
Ha en underbar resa!!!! Och njut att vara barnfria (i alla fall utploppade barn). Paris är en underbar stad, även om jag nästa gång INTE åker dit med min mamma... Ang tjockis-kommentarer har även jag fått min beskärda del. Tror de verkligen att jag blir gladare av att få höra hur ENORMT stor jag är? Som tur är är det snart över för min del, har ju BF den 26 april.
Ha det gott! Kramar en tjockis i Jönnet!
SKULLE DET VA NÅT FEL PÅ ATT ÅKA NÅNSTANS MED SIN MAMMA!!!!!!!!
Emma : behöver jag säja att jag känner igen mej-när ni var små-brukade jag gråta av hemlängtan -innan jag åkt.
men vi ska ta väl vara på isak o vi tackar över att få ha förmånen att få ha honom lite.ha kul!o koppla av!!!
Så roligt med en resa! Även om jag kan förstå separationsångesten...
Såg också barnmorskorna i veckan, gillade kommentaren efter samtalet från de blivande föräldrarna som bestämt sig för en liten färdknäpp och trodde att pappan känt barnets huvud; -han måste ha väldigt höga tankar om sin snopp :-)
Skicka en kommentar