Scener ur ett föräldraskap

Ok nu blir det kanske lite magstarkt för känsliga. Jag på toan. Ni som vet hur vi har det i det nedre planet vet kanske att den toan inte är ett stort rum. Skötbordet fälls ner över toan. I regel bryr jag mig inte om att fälla upp när det är dags för de egna ärendena. Då brukar jag lägga lillen på skötbordet, hålla handen lite på honom, kan ni se det hela framför er??? Denna gång har jag stängt dörren. In kommer Isak: "mamma, vad roligt jag komde in till dig!" Jo det är klart!. "Hej då, jag kommer snart tillbaka!" 2,5 sek senare: "mamma, vad roligt jag komde in till dig!" Absolut! "nu går jag, kommer snart tillbaka!" Så höll det på under hela mitt "ärende". Oh detta ljuva rosaskimrande föräldraskap!

Det blir mycket kring Isak i denna blogg har jag märkt trots att Gustav tar upp minst lika mycket av min tid. Det är ju så tacksamt att förmedla alla dessa kommentarer! Det är svårare att förklara det där glada skrattet, den lilla näven som söker sig till munnen, missar några gånger o så träffar rätt, de där ögonen som tittar så förtroendefullt på en, den där lilla trinda gosiga magen, för att inte tala om låren! I alla fall har det blivit lite bättre med sömnen om dagarna tycker jag (i alla fall igår o idag), dvs jag måste inte ha honom i famnen för att han ska sova. Ute i vagnen på förmiddagarna kan han sova 2 timmar i sträck!

Isak har sina artiga stunder. Idag hörde jag honom leka med två små ikeagosedjur: "Åh, välkommen in! Tack e mycket!" Med sin allra hjärtligaste ton!

Och... inspirerad av svärmors (och för alldel svärfars) nya kök påbörjade jag "operation rensning och omorganisering" i vårt kök! Nåja kanske inte så extremt djupgående men några småändringar... som drar med sig lite mer än man tänker när man startar kl 20.00. Kanske dags att göra färdigt och inte sitta här o blogga längre??? Men man måste ju underhålla omvärlden lite emellanåt;-)