tisdag, februari 02, 2010

Bara sådär

Kände för att skriva ett inlägg, men vet inte riktigt vad... Så det blir lite småplock!

Ikväll har Maja o jag scrappat! Mycket prat och nästan lika mycket scrapping. Håller på med bröllopsalbumet som jag igenomsnitt gjort en layout om året på... Klart till 25-årfirandet!

Jag har oxå vabbat eftersom Gusten har feber. Vi blir hemma imorrn oxå.

Isak har för första gången börjat tycka det är mindre roligt med dagis (f´låt förskola). Vi tror att det hänger ihop med att han är lite orolig vid lunchen. Han har (som sin mor) en förmåga att glömma bort att äta när det är mattajm och sitter och drömmer sig bort. Detta leder till att frukten inte alltid hinns med. Och detta upplevs som mycket traumatiskt. Men dagis(förskole)personalen och vi har nog listat ut att det grundar sig på en rädsla att bli lämnad i matsalen, vilket han aldrig blir. Så det gäller att prata om det lagom mycket men inpränta att ingen kommer att lämna honom i matsalen. Personalen har inte velat tjata om att äta klart utan vill att hans själv ska vara medveten om syftet med matsalssittningen. Det går väl över förhoppningsvis men det är ju dubbelt upp jobbigt att få iväg en ovillig fyraåring om mornarna. Och därför lite extra skönt även för Isak o mig att ha några vabdagar.

Annars är det fullt med härliga kommentarer som härom lördagen. Gustav skulle för första gången få lördagsgodis:
Jag: Kan du ge den här tablettasken till Gustav?
Isak: Ehhh, han kan nog ta gröt istället.

Eller idag: (vi leker att jag är barn och Isak är pappa)
Isak: Ungen! Det är dags att vakna nu!
Jag: Men jag vill sova lite till!
Isak: Du kan sova sen när jag lekt färdigt med dig!
Isak är en snäll pappa som inte har något emot att man fikar på de mest smarriga ting.
Djurtemat är fortfarande intressant. "Jag ääälskar grodor" utbrister han ibland.

På vägen hem från dagis (förskolan) igår såg jag två älgar (!) ca 20 m från vägen. De stod så snällt och lät sig tittas på. Dialogen blev:
Jag: ser du nåt där (vill inte bygga upp förväntningar om han inte kan se dem)
Isak: (först tyst) mmm.
Jag: Vad ser du? Upphetsat över denna ovanliga spänning!
Isak: En älgmamma. Och ett rådjur. (föga entusiastiskt, vilket förvånade mig eftersom han är så fascinerad av djur)
Jag: Det är en älgmamma och en älgkalv.
Isak: Nääääe! (upprört) det är ett rådjur! Men var är älgen?
jag: men det är ju en älg där.
Isak: Det är en älgmamma. Var är älgpappan (underförstått älgen)
Jag: Älgmamman är också en älg...
Isak: Jag vill se rådjur.
Otacksamma unge tänkte jag och körde vidare. Till saken hör att det var på väg hem från dagis (förskolan) och han var nog lite trött. Och jag med för den delen.

Gustav är riktigt kul och ibland riktigt jobbig. Jag tror ibland att vi är påväg mot en mindre klåfingrig och klättrande tillvaro men det visar sig vara tillfälliga svackor. (häromveckan drogs ytterligare en fönsterlampa ner tex) Men han har fått flytta in till sin storebrors rum vilket är en milstolpe (som man kan gråta en stund över om man är av den nostalgiska moderstypen).

Nu är det dags att sätta på tevatten och bänka sig framför säsongens första House!
Ja, det är så när man är sugen på att blogga, då blir det en massa snack fast man inte har så mycket att berätta. Annars när det är hur mycket som helst, då har man inte tid eller lust att blogga!

4 kommentarer:

Carina sa...

Vet du Emma - jag vill läsa en massa snack, det är härligt hur du skildrar er vardag. :-)

Anonym sa...

Jah håller med Carina! O tack för en trevlig scraps-stund igår! //Maja

Hanna sa...

Om man inte får blogga om vardagssnack, vad ska man då blogga om? Och berättelser om barn och barncitat är alltid värt att berätta.

Anonym sa...

Tack för härligt blogginlägg!
Alla barn-historier är alltid välkomna och efterlängtade!